Lite sådär pirrigt glad just nu! Äntligen har jag fått prata lite med någon som förstår sig på min musiksmak. (kom på precis nu när jag skrev överskriften.. att jag kallade snubben Meho under vår konversation, när han efter jag forskat lite verkar kallas MeŠa.. tänk om han avskyr smeknamnet Meho av nån anledning o rös o ville kräkas varje gång jag skrev det..??!! Typ som Asse gör av Ace of Bace? oops.. Sorry i så fall mannen…men however, vilken skön person! Han vill jag ha som vän!)
Skit, ännu en anledning till varför det är så svårt att skriva på svenska ibland…. ska försöka förklara läget.
Alla mina bosniska vänner, mobbar mig av ännu en anledning förutom bloggen… min musiksmak verkar inte falla i smaken för nån av dem. De töntarna njuter bara av narodna muzika (typ bosnisk folkmusik) medan jag älskar zabavna muzika (ehh va ska man säga, typ tex rockbalader, rock, dansmusik, pop osv.. eller det är väl allt annat förutom folkmusik). Dont get me wrong, jag gillar egentligen allt, så länge det låter bra..men det är så jädrans irriterande att det inte finns en jävel av bosnier jag umgås med som gillar zabavnu… nej, istället blir jag mobbad pga det oxå. Va fan e d här för skit, byt för helvete osv osv.. när de inte ens ger det en chans och verkligen lyssnar! Ja då sitter man där igen o lyssnar på Halid Beslic för sådär sexhundrafemtifjärde gången i rad istället. Halid, all respekt till dig, gillar dig skarpt..men varje jävla fest, varje jävla träff…varje jävla gång!?
Största delen av musik överlag handlar ju om kärlek. Narodna som zabavna musika, för att inte snacka om övrig musik. Jag blir berörd av det mesta, finns underbart bra narodna-låtar som får mig att rysa, likaså engelsk och svensk musik.. men ingenting som till exempel klippet som följer… det är lixom inte bara ”du älskar mig inte, jag dör bla bla bla…” utan så mycket mer, och det finns ingen jag kan dela mina känslor med! Det jobbiga är att även om vi sitter ett gäng (bosnier), o jag faktiskt får lyssna på nåt jag vill, finns det ju ingen som njuter av det som jag och sjunger med av hela sitt hjärta (de mer höjer ögonbrynen och gör dissande miner med varandra, mot mig) vilket till slut känns segt och då går jag o sätter på Halid Beslic själv för att de andra ska vakna till liv…
För att inte snacka om den här…rakt in i själen! Varenda ton, vartenda ord is killing me! (in a good way that is…)
Jag är ingen expert på musik direkt, långt ifrån. Jag är inte bra på namn, fakta osv. En del, men inte mycket. Däremot text, det hanterar mitt minne bra…träffar nån låt mig, glömmer jag den förmodligen aldrig. Alla musikstilar är bra, sålänge de träffar rätt och gör en bra låt.
För att hylla lite narodnu också och påpeka att den här legenden kommer till Emmaboda o sjunger nu på lördag 24/4, lägger vi upp en riktigt fin Koke-låt…
Vad skulle vi människor ta oss till utan musik, Oavsett musiksmak… hela världen skulle juh hamna i depression.
PS. Tack Mehmed för du gav mig inspiration att blogga idag DS.
Åh va du luktar gott! Du luktar kärlek!
a. Hon ropar på mig från källaren och undrar om jag vill ha en pressent… så skrattar hon ihjäl sig och tar fram den här. Det tyckte min lilla mamma var roligt.
Menyer ska färdigställas, det ska rensas, planeras, fyllas på, organiseras, skrivas, ringas, allt ska trippelkollas osv osv.. Lång dag, härlig dag. Det händer grejjer…